2016 > 01
NÅDASTÖTEN är arbetsnamnet på min nya deckare - den femte i serien om kriminalkommissarie Ingrid Bergman.
Just nu kämpar jag med att läsa/lyssna igen de fyra tidigare i serien, men... det tar tid och är ganska tråkigt att läsa drygt 1300 sidor om Kommissarie Bergman - jag vet ju vad som ska hända precis HELA tiden...
När jag försöker lyssna blir jag för otålig - det går för sakta och när jag läser går det också sakta för jag kan inte låta bli att redigera i huvudet och ifrågasätta hur jag skrev - eller inte skrev.
Min "karaktärsbibel" för Ingrid Bergman-serien är dessutom lite för tunn och jag behöver fylla i den så jag ex inte byter hårfärg på en av karaktärerna som följer med i varje bok. Så det tar tiiiid... och sedan hittar jag ju på en massa annat just nu som att besöka köksförsäljare, luncha med väninnor, göra inköp till Stabbe Design mm.
(I en "karaktärsbibel" skriver man ner alla detaljer om varje karaktär som ex vad de har för favoriträtt, utseende, ticks, var de bor osv osv.)
Ha en trevlig helg. På måndag kommer ett nytt inlägg!
Kommentera gärna:
Klicka på länken så kommer ni till min nya hemsida (som har ett provisoriskt namn).
Som en händelse... så är detta dessutom mitt inlägg nummer 100 på Ketchup of the day!
http://larssonchristina.hemsida24.se/
Kommentera gärna:
Oj, vad jag städar, bokar, röjer, organiserar och planerar.
Det är så himla skönt att vara praktisk efter att ägnat så mycket kraft, energi och tid till att sitta på rumpan och skriva.
Jag har dessutom varit och köpt massor av pärmar, plastfickor och register som jag fyller och organiserar. Mejlkorgen är organiserad i mappar, klädgarderoben rensad, nytt pass beställt, bläckpatroner beställda, förlängt domännamn, sorterat fakturor, ritat ny köksinredning osv osv. Nu gäller det att få stenkoll på allt innan jag sätter mig och skriver nästa manus och släpper fokus på allt annat (igen)!
Kommentera gärna:
Ägnar mig åt att bygga/skapa en ny hemsida.
Ibland önskar jag att det gick att klippa och klistra (med sax och papperslim) för det är inte enkelt att få allt på plats precis just där man vill ha det...
Snart är det bara kvar att peka om adressen från min gamla hemsida. (Hujeda mig... hoppas det går smärtfritt - är ganska orolig för det!)
Kommentera gärna:
Igår morse medan jag åkte jag tåg mellan Katrineholm och Stockholm så passade jag på att skriva ett inlägg om Ernst, citroner och Ann-Britt från min Iphone. Det var första gången jag testade - och jag kan avslöja att jag lyckades bygga om den här hemsidan ganska mycket under tiden (förutom att det tog en evighet och kändes precis lika trassligt som repen på lampan på bilden). Det hela slutade med att Lizelotte och Birgitta (främst Birgitta fick kontakta support osv för att återställa allt..). Jag lovar att aldrig mer göra inlägg från mobilen!!!
För övrigt kan jag berätta att vi köpte MASSOR av sköna prylar på mässan till Stabbe Design - vår sommarbutik i Haverdal. Bla lampan på bilden faktiskt!
Kommentera gärna:
För några år sedan var jag tillsammans med en vännina på Hushållmässan i Göteborg. När vi tog en fika så kom Ernst Kirchsteiger fram och satte sig på huk framför oss och småpratade en stund om ditt och datt och citroner. För citroner var hans bästa stylingtips. Några citroner i en skål kunde räcka för att förvandla ett rum!
Det är inte bara jag som tycker att Ernst är väldigt trevlig för det gör även min karaktär Ann-Britt Larsson! Ann-Britt brukar titta gamla avsnitt av program där Ernst är programledare. Hennes favoritavsnitt är del 2 och del 8 av serien: Ernst i Toscana. Hon kan faktiskt varenda ord som sägs utantill.
Nu är jag på väg till Formex. En inredningsmässa i Stockholm. Har jag tur så träffar jag på Ernst igen och vi kan prata om citroner och annat trevligt!
Kommentera gärna:
Jag känner mig fortfarande helt euforisk efter att ha lämnat ifrån mig manuset!
Nu har jag skrivit en lista på alla karaktärer som är namngivna i Ann-Britt Larsson - Queen of fucking nothing. (Ett väldigt bra tips! Varför ska jag förklara i ett annat inlägg.) Jag skrev också en logistik-lista dvs i vilken ordning händelser utspelar sig i manuset, vilket tog ganska lång tid... sedan stängde jag ner word - utan att spara...
Men, men... det gör inget, skit samma, jag är så himla glad och nöjd ändå för jag har lämnat ifrån mig manuset med en riktigt skön känsla i magen!
Kommentera gärna:
Men herregud... det är ju Birgitta, Lizelotte och jag som är avbildade på tavlan. Hade vi på Ketchup haft ett gemensamt kontor så hade jag köpt tavlan direkt!
I lördags var jag på vernissage på Galleri Arken i Göteborg där jag var inbjuden av
konstnärinnan Gisella Koutsiou som ställde ut sina fantastiska verk.
Mestadels porträtt av färgstarka kvinnor men även på hästar och de röda plupparna klistrades i rask takt upp på tavla efter tavla. Jag ville så gärna haft en av hästarna, helst alla, men det var rödmarkerat på samtliga...
Men, jag fick en sådan energikick av att se utställningen och av att träffa Gisella så jag ville nästan inte gå därifrån!
Utställningen pågår till och med den 17 februari på Galleri Arken. Passa på!
Kommentera gärna:
Äntligen! Mentalt känns det som jag har tappat 100 kilo!
Igår 10.45 gjorde jag min sista redigering och en kvart senare skickade jag iväg manuset. Det känns såååå himla sköönt!
Manuset som jag påbörjade i augusti och som ni har kunnat följa tillkomsten av här på Ketchupbloggen.
Själva råmanuset drog ut en vecka på tiden att skriva mot vad jag planerat, men manuset blev faktiskt drygt 12 000 ord längre än vad jag hade tänkt. Redigeringen gick på två veckor - enligt avsatt tid men det var två minst sagt intensiva veckor....
Nu ska jag göra listor över vad jag ska göra :-) Sedan ska jag städa garderober, ordna nytt pass, besöka frisören, gå på SPA, åka till Stockholm, fira på krogen, gå på fest mm mm. Det är mycket som ska hända den här veckan - men inte tillsammans med Ann-Britt Larsson -Queen of fucking nothing. Hennes öde vilar i andra händer just nu!
Kommentera gärna:
Som säkert ingen har missat så tycker jag väldigt synd om mig själv just nu för det är såååå jobbigt att redigera manuset... vilken Drama Queen jag är va? Välfärdsproblem som det också kallas...
Igår kväll slet jag mig från datorn och träffade mina vänninor över ett par glas vin. Så härligt och befriande att släppa tankarna på manuset ett par timmar! Det blev många goa skratt och jag insåg att det inte bara är jag som har välfärdsproblem och har drag av Drama Queen-beteendet...
Som sonen som skickar bilder med olika frisyrer på sig själv extremt tidigt på morgonen. Jättejobbigt, eller hur? (Jag önskar jag kunde visa exempel på dessa fantasirika skapelser! Vi fick se... bra att han kollar med sin mamma!)
Och det här med att lämna en katt ensam... tänk om den fastnar någonstans eller ramlar ner i toalettstolen... Vi verkligen såg scenarion framför oss. Jag ska aldrig skaffa katt. Det räcker med att oroa sig över sina barn!
Och sedan problemet med att det är svårt boka plats på vandrarhem för alla verkar vara fullbokade... Det blir till att tälta eller bo på hotell!
Och var ska vi träffas nästa gång? En Kinarestaurang för det har vi aldrig varit på ihop. Är det billigt vin på alla Kinarestauranger? Vilken ska vi gå på?
Och så sist men inte minst mina "problem" med manusredigeringen. Jag är inte helt säker på att jag lyckades få dem att förstå hur jobbigt och krävande det är att hitta bra synonymer och formulera lagom långa meningar....
Jag önskar er en fin helg!
På måndag kommer ett nytt blogginlägg!
Kommentera gärna:
Hur som helst.. snart ska jag lämna det ifrån mig... Jag får tänka som min huvudkaraktär Ann-Britt Larsson - DET ÄR BARA ATT BITA IHOP!
Kommentera gärna:
Idag har jag jobbat med en sorglig scen. Jag tycker inte om karaktären som är ledsen men jag måste leva mig in i känslorna. Nu kommer vi till kruxet - karaktären spelar bara ledsen... men tycker samtidigt väldigt synd om sig själv.
Hänger ni med i känslospelet? Kanske kan jag hacka ett par lökar och gråta en skvätt för att hänga med i svängarna som författare?
Kommentera gärna:
Kommentera gärna:
Så är det plötsligt fredag igen... och min förkylning är INTE bättre, men... det finns Alvedon att ta till!
Nu har jag gjort en tredjedel av redigeringen och fortfarande har ingen mer än Herr Larsson läst manuset. Tidigare har ex Birgitta och Lizelotte läst och kommenterat men inte den här gången. Jag vet inte riktigt varför men jag har inte känt mig mogen för att låta någon annan läsa ännu - mer än Herr Larsson då förstås som för övrigt är ordförande i min supporterklubb och en ständigt positiv påhejare av mitt skrivande. Herr Larsson påstår dock att manuset om Ann-Britt Larsson - Queen of fucking nothing är det bästa jag har skrivit. (svårt att veta om han har rätt för jag misstänker starkt att han är partisk)
Kommentera gärna:
I julhelgen träffade jag min superbegåvade brorsdotter Johanna som läser på Författarlinjen vid Sörängens Folkhögskola.
Vi pratade givetvis om att skriva men också om att redigera (det som mitt liv går ut på just nu). Johanna pratade då om "hade- sjukan". Ett uttryck som jag aldrig hört talas om men så klockrent!
Ett tjatigt och tråkigt ord som det går att byta ut om man skriver om meningen eller helt enkelt bara stryker! Det är faktiskt nästan som en sport - minimera antalet hade så blir texten bättre!
Kommentera gärna:
Idag vaknade jag med en blixtrande huvudvärk... då gäller det att ta sig i kragen och stiga upp och sätta sig vid datorn ändå.
Igår tog jag mig också i kragen och skrev om ett cirka 10 sidor långt parti i början på manuset. Vände upp och ner på allt, flyttade om, strök och lade till och så mycket bättre det blev!
Det var ett sådant där parti som jag visste att jag borde/måste skriva om men samtidigt vet hur krävande det är och därför drar sig för att ta tag i - men nu är det gjort!
Kapitel 1 ser för övrigt helt annorlunda ut än det jag presenterade i höstas (när Ann-Britt åkte buss och steg av vid fel hållplats). Nu inleds manuset när Ann-Britt är på vattengympa med sina vänninor. En riktig Ann-Britt aktivitet!
På bilden ser ni råsaftcentrifugen jag fick i födelsedagspresent. Nu dricker jag frukost istället för äter frukost. Maskinen i fråga har kapacitet för att köra 7,5 kilo morötter i minuten - så ni förstår att det går snabbt att mixa en grönsaks/fruktdrink!
Kommentera gärna:
Gott Nytt År önskar jag er alla! Men... man har ingen aning om hur det kommer att bli... spännande, eller hur?
Nu har jag börjat redigeringsarbetet av Ann-Britt Larsson - Queen of fucking nothing. Första genomläsningen med ändringar är gjord så nu är det bara 10 - 20 rundor kvar. Fast man blir aldrig klar - man bara ger upp vid en viss punkt för då är man så less på sitt manus och man har noll distans till innehållet. Fast man VET att man borde gjort vissa ändringar, att man borde läst igenom det minst en eller två gånger till... osv.
Tyvärr har jag lyckats tajma in en förkylning med huvudvärk och halsont. Ingen bra kombination med redigeringsarbete då man behöver vara klar i huvudet och orka sitta still och koncentrera sig timme ut och timme in.
Bilden är från en installation av Yayoi Kusama på Louisiana utanför Köpenhamn som jag besökte tillsammans med familjen i mellandagarna.
Otroligt häftig och inspirerande utställning - men det får bli ett eget blogginlägg om det.
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
- FÖRFATTARÅRET 2020
- SKRIVFRI - HUR SKA DET KÄNNAS ...
- SKENDÅD - HUR LÅNG TID TAR DET ATT SKRIVA EN BOK OCH NÄR KOMMER NÄSTA?
- SKENDÅD 1:A på STORYTEL
- RÅMANUS KLART!
- FÖRFATTARÅRET 2019
- SEKTION M - EN TRILOGI - 26 SEPTEMBER
- 4 DAGAR I TOLOX MED SKRIVARKURS
- FINALIST STORYTEL AWARDS 2019
- FÖRFATTARÅRET 2018
Senaste kommentarer
-
Joacim ölander » SEKTION M - EN TRILOGI - 26 SEPTEMBER: ”Hej Christina Helt suveräna böcker! De har blivit mina absoluta favoriter och ja..”
-
Kersti Strömblad » RÅMANUS KLART!: ”Tur att din man kom hem och realitetsanpassade... Det blir spännande att läsa di..”
-
Lindha Jonsson » SEKTION M - EN TRILOGI - 26 SEPTEMBER: ”Jag har precis läst klart tredje delen i Sektion M, så som den slutar måste det ..”
-
Mario » POLIS- OCH SKATTERAZZIA PÅ VÅR RESTAURANG: ”Känns som Nordkorea!!!”
-
Inger Hansson » INGRID BERGMAN NR 7 -DIRIGENTEN: ”Ser fram emot att få läsa om Ingrid Bergman igen. ”