Ketchup of the day

 

En dag till skänks

17 september 2015 « Tillbaka

Ett mellanrum.  Jag är i Stockholm och som i en parentes har jag skapat mig några timmar bara för mig själv.

 Efter ett inspirerande möte hos Sveriges Kommunikatörer för att planera en del kommande aktiviteter, så tar jag mig ut i höstsolen på stan igen och windowshopping på Biblioteksgatan. Fast, ni skulle se mig. Jag har fått hälsporre (är det så man vet att man har passerat 50?) och traskar därför runt i mycket bekväma sandaler och strumpor till businesskavaj. Men hälsan går före fåfängan. (Är det så man vet att man har passerat 50?)

Vilken lyx att bara få strosa omkring, slå sig ner för en fika och sedan hux flux få ett infall. Jag åker till Skansen! Bussen som tar mig dit stannar precis utanför Abba-museet.
Ja varför inte? Där har jag aldrig varit.

Jag förlorar mig i Hall of Fame, stannar kvar hos Lundell, Yngwie Malmsten och Latin King. Och Gullan Bornemark! Fäller en tår och kan inte låta bli att sjunga med i ”Min kära lilla ponny”.  Det här med att vara nostalgisk är ju inte bara sorglöst och trevligt. Det är tid som går och som aldrig kommer tillbaka. 

 Ut i solljuset igen och mot Skansen, som ju egent-ligen var målet för eftermiddagen. Här ligger de gamla gårdarna tätt och här finns ju alla möj-ligheter i hela världen att bli ännu mer nostalgisk. Som om det var bättre då.

Men så här prydligt placerat på en kulle och i efterhand ser det väldigt charmigt och trevligt ut. Tillbaka in till city igen kan jag bara konstatera att man borde unna sig fler mellanrum. Det känns som en hel dag till skänks!

Kommentera gärna:

  • susanna • 18 september 2015 11:07:51
    Hälsporre kan komma mycket tidigare än 50 ;-)
    - ta diklofenak/voltaren - det hjälper kvickt
  • Birgitta • 18 september 2015 06:47:52
    Mysig dag, trots skorna

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar