Bland mimosa och olivlundar slingrar sig vägen från kusten och upp i bergen. De sista backarna är hisnande. Jag vänder blicken upp mot målet, Hotel Cerro de Hijar, och vågar inte titta ner förrän vi är framme. Men då! Vilken vidunderlig vy.

Här ska vi vara i fyra hela dagar och bara göra det vi längtar efter just nu. Skriva, prata synopsis, dela erfarenheter och få inspiration. Det är skrivarkurs i härliga spanska Tolox som mina bloggvänner Birgitta och Christina håller under dessa  fullmatade och intensiva dagar. 

Hatten av! Väl hemkommen, full av inspiration och med konkreta verktyg och nycklar i bagaget känns det nu lättare att ta sig vidare. För mig blev det den mest inspirerande skrivarkurs jag har varit på. (Och jag har varit på ett antal.) Jag har satt målet att ha ett klart råmanus om ett år. Då är det nämligen skrivar-retreat, dvs steg II – samma tid och samma plats. 
 
Det här tar jag med mig:
1. Hur man effektivt beskriver olika karaktärer
2. Nyttan med att bygga upp och dokumentera ett persongalleri. (Bonus: Jag började se nya sidor och bevekelsegrunder hos en av mina karaktärer)
3. Verktyg för hur man kan planera och lägga upp sin story med olika vändpunkter.

Men sen då, hur ska man skriva brevet till förlaget? Ja, det är redan klart. Nu ska jag bara ta itu med att skriva berättelsen.

Lizelotte, siktar på målgång om ett år

Adlibris säljer, lite otippat, garn på nätet och just när jag klickat hem Bob Hanssons senaste Tankar för dagenslog jag till. 8 nystan i olika färger. Det blir en hel del visade det sig, sisådär 8 par ullsockar om jag måttat rätt.  Har aldrig närmat mig strumpstickor förr så jag lär ha att göra ett tag – och jag vet egentligen inte vad det var som flög i mig. Men kanske prokrastinerar jag bara för att slippa göra novelluppgiften till kursen i Tolox nästa vecka. Hur som, att sticka en socka var bra för idéer och tankar, hälen undantagen, så det blir en novell också i sista stund. Och kanske en socka till.

Lizelotte, ser fram emot skrivardagar i bergen