Stolt, glad och ångestladdad

Jag har precis kommit ut med min fjärde roman, det blir nummer fyra på fyra år. Jag känner mig lite stolt och väldigt glad och väldigt ångestladdad.

Så här skriver jag i mitt förord på min senaste bok EN OEMOTSTÅNDLIG AFFÄR:

”Kära läsare!

Kanske har du tidigare läst min roman Ett oemotståndligt förslag? Då är du säkert nyfiken på hur det ska gå för Anna. Och du som inte har läst första fristående delen – det gör inget, då får du lära känna henne i den här boken istället. Själv har jag levt med Anna, Calle, Fabian, Filip och alla mina andra karaktärer i snart två år nu. Det har varit en väldigt intensiv tid. För när jag väl går in i skrivprocessen är jag helt fast. Jag umgås med mina huvudpersoner nästan som om de vore levande personer. Jag går in i deras själar, deras liv och tankar och de följer mig dag och natt.

Att skriva böcker är en lång process – från research och plane­ring till själva skrivandet. Jag har förmånen att kunna dela min tid mellan Marbella i Spanien och västkusten i Sverige, och båda dessa ställen framkallar en kreativitet hos mig. Jag skriver med solen som spelar runt knuten, Medelhavets vågor som rullar in och de höga spanska bergen bakom havslinjen. Jag skriver med en brasa som sprakar i bakgrunden, de karga Bohusländska klip­porna framför mig och i den friska luft som Sverige bjuder på. Att skriva är något lustfyllt för mig, och jag hoppas att du kommer tycka om att ta del av min berättelse.

God läsning önskar jag dig, vart du än befinner dig.

Birgitta Bergin

juni 2015”

 

Min stora önskan nu är att många läser mina böcker. Och då menar jag många, tusentals, helst alla. Och det är det som skapar min ångest. Ångest med stort Å.

Men det får jag berätta om en annan gång.

Och snart så hörs vi igen!

Birgitta