SÖNDAG = VILODAG

Söndag är vilodag.

Traditionellt har butiker varit stängda på söndagar i kristna länder, enligt principen om vilodagen men på 1970-talet släpptes öppettiderna fria i Sverige. Numera är allt öppet, från storhandel till små butiker. Alla ska jobba, alla ska handla, alla ska rusa runt även på söndagar och vara effektiva och duktiga. Men så går vi in i väggen också.

I många europeiska länder är söndagen fortfarande en vilodag. Det betyder att man gör saker tillsammans utan att för den skull springa och handla. Jag minns när jag flyttade till Bryssel 1997 och hur jag insåg att allt i det landet var stängt på söndagarna, precis allt. Istället samlades människor och åt lunch, de gick långa promenader, cyklade, hade aktiviteter med sina barn. Att åka till Ikea eller Bauhaus gick inte, för de var stängda. Punkt slut.

Nu – i Spanien – så är söndagen en självklar dag till att möta familj och vänner och förutom kyrkan så är lunchen närmast lika helig. Hela släkten börjar med kyrkobesöket klockan elva, därefter samlas alla och äter en lunch som kan hålla på till klockan sex på kvällen. Alla är med. Mormor, faster, syskon, föräldrar, grannar, vänner, barn och barnbarn. Efter det går man hem och vilar. Man är ju mätt liksom.

Jag älskar söndagar. Och jag har tagit efter de traditioner man har här… nja, inte kyrkan kanske, men resten. Varje söndag inleds med planering var vi ska äta och med vilka. Ofta blir vi många. Och alltid blir det länge. Och varje söndag blir en ny, skön upplevelse.

När man kommer hem på kvällen så vilar man. Och man får känna inom sig hur redo man är inför veckans arbete.

Precis som det var förr i tiden.