TELEFONTERROR

Telefonterror.
Det är precis vad det handlar om.

Jag har några olika telefonabonnemang. Mobilt och fast. Och något konstigt har hänt det sista året. Mina nummer måste ha kommit in i någon slags rulle.

Försäljningsrullen.

Nästan varje dag blir jag uppringd av en klämkäck tjej eller enormt bryende kille eller tvärtom. De vill mig väl. De bryr sig verkligen och särskilt bryr de sig om mig. Bara mig. De försöker skapa en förtrolighet, de har verkligen något att säga, något som kommer att göra mitt liv betydligt lättare och bättre.

Lättare att leva.

Och jag kommer att tjäna på det.

Ja, ni vet. Ni känner säkert igen dem. Postkodlotteriet. Orange kuvertet. Miljonlotteriet. Prenumeration på strumpor. Fonder. Telefonabonnemang. Elpriser. Listan kan göras hur lång som helst.

Och de använder mitt namn. Flera gånger. Väldigt förtroligt. ”Jag vill inte att du missar den här unika chansen, Birgitta”. Och de vilar rösten med jämna mellanrum, tar en kort paus, smeker sig in i mitt liv där jag stressad står i kö i någon jäkla snabbköpskassa, sitter i bilen, lagar mat, skriver på mitt manus, duschar, försöker sova, klipper gräset eller målar naglarna.

Alltid i fel läge och… de ringer jämt!

Jag svarar snällt, talar om att jag inte är intresserad men de vill ju mig så väl. ”Inte ska du väl gå miste om den här chansen, det här tar inte lång tid, vill du verkligen inte veta, du kommer att vinna, det finns garanti, stensäkert…”

Tack för samtalet alla telefonförsäljare. Men nej tack.