EN BELÄGRAD STAD

Jag befinner mig i Bryssel. En stad som kommer att finnas med i nya boken om Anna Holm. Så därför sätter jag mig i bilen och styr kosan in mot centrum från det lugna och idylliska förortsliv som jag besöker över helgen. Jag väljer att åka tidigt på morgonen för att i möjligaste mån slippa rusningen. Det är klarblå himmel och några få grader, lite krispigt. En fin dag för att med kameran plåta miljöer som jag behöver beskriva på olika sätt.

Research.
En rolig del av författarskapet.

Så är jag inne i staden. Kör förbi Justitiepalatset och styr kosan uppför Rue de la Régence mot kungliga palatset. Och det är då jag inser det.

Militärer.
Militärfordon.
Poliser överallt.
Tungt beväpnade.

De står i varje gathörn, framför varje hotellentré. De står stadigt på båda fötterna, håller sina vapen i ett fast grepp. Deras blickar scannar gatan, och jag sväljer när jag sakta glider förbi dem i min hyrda Renaut Clio. Parkerar och känner mig märkligt nervös.
För mitt Bryssel är inte sig likt.

Jag vandrar runt på gatorna, fotar restauranger, gathörn, hotell och andra miljöer, allt för att få en tydlig blick på näthinnan, sådant som jag senare ska beskriva i mina böcker. Ber om lov att få plåta, går förbi militärerna, de ler mot mig, säger Bonjour och jag svarar leende tillbaka, tacksam att de finns där, som en beskyddande pansar mot de onda.

I bilen hem passerar jag åter Justitiepalatset och en övergiven bil står helt för sig själv. Jag noterar hur militär och polis sakta tar sig fram med dragna vapen för att kontrollera. Jag gasar instinktivt, vill bara därifrån. En klump i magen bubblar fram och jag får nära till tårar.

En belägrad stad.
Vad är det som händer med vår värld?