JAG FICK ETT ÅR TILL!

I måndags fyllde jag år. Inte så konstigt med det. Inget jämt och som sagt … bara en av alla dessa födelsedagar som man har haft sedan … ja, sedan man föddes helt enkelt. Jag har aldrig riktigt fattat det här med att man ska fira och att man hyllas och så vidare. Vadå? Man har ju inte presterat något alls, bara levt. Man kan till och med ha levt som en skitstövel, så varför hyllas då?
Men numera börjar jag tänka annorlunda.  Nu upplever jag en tacksamhet att få ha haft ytterligare ett år av livet, för nu tar jag det inte längre för givet. Jag är inte odödlig, jag vet ju det. Och för varje år som jag blir ett år äldre så har jag fått förmånen att addera ytterligare ett spännande och friskt år till min livskurva. Och med en förhoppning om ett lika spännande och friskt kommande år. (Många helst.)
Och så finns det en sak till. Facebook. Jösses, vad roligt det är att läsa alla glada facebook-inlägg även om det ”bara” är grattis. Människor som aldrig skulle haft en aning om att jag fyller år (utan fb) skickar en hälsning. Och det är just hälsningen som gör mig glad! Folk skriver till mig – alltså finns jag, hehe.
Och hur var min dag då? Precis så som jag önskade. En slö och solig dag på stranden med mysig lunch. En restaurangkväll i Marbellas Gamla Stan i en ljum tjugofem gradig värme.
Jag känner mig priviligierad.
Och ett år äldre.

Birgitta