Om man gör det värre blir det bättre

- Det blir bara värre och värre för varje år som går säger jag. 
- Att ligga här i stolen menar du? 
- Ja det är hemskt. Jag är JÄTTERÄDD för dig. Verkligen. 
 
Barndomsminnen som spökar. Amalgam och tandläkarborr utan bedövning. Nu ligger jag här med mitt vuxna förstånd men utan kontroll. Jag blundar när bedövningssprutan närmar sig men konstaterar efter en stund att här ligger jag och tänker på annat än rotfyllning. Här ligger jag och tänker på vad jag ska plantera på södersidan. Där det är så soligt hela tiden. Vad som kan klara sig en sommar utan regn. 

- Går det bra? 
Min tandläkare är uppmärksam och på alerten. Ifall ett panikutbrott är nära kanske. 
- Archhh. 
Jag nickar för att förstärka och försäkra att det här går ju jättebra. Det är precis som när jag skall hålla tal på fester. Jag talar om för min bordsherre att jag nog kommer svimma. Så han har högsta beredskap. Men det gör jag ju aldrig. Med några överdrifter går det så mycket bättre. Och det är ju skönt att dela upp ansvaret lite också.

Lizelotte, still standing