EN SALIG RÖRA

Det är sådär härligt stökigt på gränsen till en irritation hos mig, men ändå en slags påminnelse om att jag är lycklig.
Jag pratar om rörighet.
Ni vet … när allt inte ligger exakt där det ska ligga.
När diskbänken svämmar över av alla goda maträtter som tillagats.
När soffkuddarna ligger totalt hopplöst opuffat.
När det står skor överallt i hallen.
När ingen tar bort strykbrädan.
När det ligger mobiltelefoner överallt på laddning.
När vinet plötsligt tar slut trots tidigare inhandling på systemet.
BARNEN (numera vuxna) har anlänt. Tagit plats. Med buller finns de bara där. Idag. Igår. Imorgon. Och mitt hjärta svämmar över när jag inser att de väljer bort annat för att vara här.
Vi pratar. Skrattar. Diskuterar. Lagar mat. Klipper gräs. Lagar saker. Lever. Finns.
Jag ler för mig själv. Ser de? Vet de hur lycklig de gör mig?
Kanske vi har gjort rätt någonstans under alla dessa år.
De kommer hit. De väljer oss.
Jag älskar er.

Birgitta