JAG ÄR HELT ENSAM

Ensamhet.
Det är vad jag har ägnat mig åt den senaste veckan. Det har bara varit jag och mitt manus och omvärlden har jag totalt skurit av förutom ett och annat telefonsamtal, och någon promenad utanför grindarna. (Pepsi måste ju få lämna tomten någon gång då och då).
Jag har valt det själv, det här med att vara helt ensam. Ingen familjemedlem har varit på plats, det har bara varit jag och Pepsi.
Och så mitt manus då.
Jäklar, vad jag har fått skriva, skruva, tänka, radera, skriva om, redigera och bli ett med min fiktiva värld.
Och i min ensamma värld får jag mycket gjort. Manuset har tagit flera kliv fram mot färdigt råmanus och då är åtminstone den största kreativa fasen över. Den som skapar en slags ångest, om än positiv, men många gånger undrar jag faktiskt varför jag utsätter mig för det här.
Men jag vet ju svaret:
Jag älskar hela processen fram tills en ny bok ligger och vilar i min hand.
I maj kommer det hända, då kommer boken utan namn finnas i handeln. Men enormt mycket arbete återstår innan dess med förläggare, redaktör, genomarbetningar i det oändliga, projektledning, PR, omslagsdesign, korrektur, inläsning, planering, införsäljning, titeldiskussion osv – listan kan bli längre.
Men just nu är jag ensam och bara skriver för att till slut hamna på diskarna i maj.
Och vet ni vad? Det känns jäkligt bra!
Ha en finfin söndag!

Birgitta