På väg … hela tiden.
Den här våren har jag mest förflyttat mig. Jag kan inte minnas att jag rest så här mycket tidigare, en mix av jobb och nöje, men mest jobb. Jag kan inte heller minnas när jag sist jobbade så här mycket med så många olika projekt. Och mitt i det har jag flyttat ut från hus, renoverat hus och flyttar in i hus. För att stöka till det ännu mer så har jag varit sjuk mest hela våren – jag som aldrig är sjuk – och när man missköter sig … ja, då blir det lunginflammation.
Ändå får jag ju inte klaga, eller hur? Vem är jag som gnäller som har det så bra? Vadå lite sjukdomar och akut sömnbrist? Vadå aldrig vara ledig? Jag släpper en ny roman som genast placerar sig på topplistorna, jag släpper samtidigt en pocket och om ungefär en månad ytterligare en pocket. Jag har en skrivarkurs tillsammans med Christina om en vecka. Jag skriver krönikor, bloggar, är vigselförrättare om tre veckor, svarar på mail, skriver mail, blir filmad, intervjuad, uppdaterar sociala media OCH hanterar nytt manus.
Fortfarande har jag människor i min omkrets som undrar vad jag gör på dagarna.
Dagarna? Borde jag säga dagarna och nätterna.
En författare är aldrig ledig. I varje fall inte jag.
Nu sitter jag på Ibiza, snart tillbaka i Marbella, lämnade nyss Göteborg där jag fick spontan-signera mina böcker på Pocketshop Landvetter hos en entusiastisk försäljare som påstod att mina böcker är bästa ressällskapet.
That made my day.
Och alla ni härliga läsare! Utan era mail och uppmuntrande ord så skulle livet vara lite mindre bra.
Kram till er alla.

Birgitta
 

Booked, en bokklubb som ses sisådär var sjätte vecka, har Madame Bovary, en gammal gymnasieflamma, på diskussionsagendan snart…  En bok full av detaljer att stanna upp vid som verkligen ska läsas och njutas av i stilla gemak, det är knappast en bladvändare, men efter att njutningsfullt ha läst den första hälften, strukit under, vikt hundöron och begrundat formuleringarna så stressläser jag för att bli klar. Det passar verkligen inte Madame Bovary!

Hör här bara! ”Charles konversation var platt som gatans trottoar, och de alldagligaste tankar kom där gående i sin gamla vanliga kostym, utan att framkalla känslor, skratt eller drömmar.”  Eller denna! ”…så som den ruinerade tittar in genom fönstren på folk som sitter till bords i hans forna hus.”  För at inte tala om denna! ”…men hon och hennes liv var kalla som en husvind där gluggen vetter åt norr, och ledans tysta spindel spann sin väv i skuggan ...”. 
Vackert eller hur?

Lizelotte, läser och läser

Som alltid under våren så händer det så mycket! Just nu handlar det mest om att planera, planera och planera. Förbereda, förbereda och förbereda.
Nästa vecka åker jag till Moskva och sedan nästan direkt till Spanien för att hålla skrivarkurs med Birgitta. Lagom till att jag kommer hem släpps "Du kommer inte undan...". Förberedelser och planering inför öppningen av Stabbe Design samt Haverdals café & Restaurang pågår också för fullt. Dessutom är jag igång med research inför nästa deckare, dvs nummer 6 i serien om kommissarie Bergman. 

Så mycket roligt! Nu är jag äntligen frisk och det behövs om man ska hinna med ALLT!

Christina


 

"Har ni några påsktraditioner?" frågade Lizelotte mig i fredags.

"Japp, två stycken och båda handlar om påskpynt", svarade jag och berättade om psykopatsamlingen som vi vårdar ömt och som har en hedersplats under påsken - dvs vår samling av påskkycklingar som våra barn och min systerson har tillverkat till oss, och överlämnat med stor kärlek och stolthet. 

Det andra påskpyntet är en krans som vi hänger på ytterdörren var je påsk. Från början var det en julkrans som blev hängande lite för länge... typ fram till påsk och fru LL - vår granne snett mittemot och hennes dotter bestämde sig för att göra något åt saken - dvs slippa se den fula julkransen - så de pimpade den - och vips - se så fin den är! Givetvis vårdar vi den ömt precis som psykopatkycklingarna och varje år hänger vi ut kransen på vår ytterdörr för alla förbipasserandes beundran!

För övrigt känns det som om jag kan skönja ljuset i tunneln (inte det som man ser när man har nära-döden-upplevelser). Sedan i måndags använder jag kortisonnässpray och hals- och öronvärken är borta och huvudvärken har minskat betydligt (bihåleinflammation). Jag känner mig fortfarande som en zoombie - jag är inne på fjärde sjukveckan - och är innerligt trött på att vara just trött!

Men nu ska jag fira påsk med släkt och vänner - det är också en tradition som jag inte vill vara utan!

Glad Påsk på er!

Christina

Vi tände ett ljus och höll en tyst minut på vårt kontor.

Det är fortfarande svårt att ta in. Världen stannade upp och blir aldrig densamma mer. Men ur det visar sig också omtanke, värme och kärlek så starkt.

Vi har bara varandra och vi behöver varandra. För att överleva men också för att må bra. 

Kram, Lizelotte

Nummer 10 på Topp 100 listan!
Sedärja. Vaknade upp i morse med en underlig känsla. Idag är det release för min nya roman Något du inte vet att jag vet. (Har någon missat det, haha). Innan jag reser mig ur sängen bläddrar jag förstrött på Adlibris försäljnings-topplistor ... Och till min glädje: där finns jag. Redan första dagen! Som 10 bäst säljande av alla skönlitteratur, kokböcker, barnböcker eller vad det nu kan vara. Reser mig yrvaket och tänker genast att det måste ha blivit något fel.
Men nej. Det står faktiskt så. Just nu är det så. Idag är det så. Och varför inte bara vara glad och njuta av stunden?
Jag valde den här gången att inte ha en allmän bokrelease. Men idag är det faktiskt officiellt släpp. Idag finns boken i handeln. Och idag är jag tionde bäst säljande. I varje fall på Adlibris.
Det ska firas.
Med skumpa.
Heja mig! (Idag skiter jag i Jante.)
Klicka här för länk till Adlibris för att köpa Något du inte vet att jag vet.

Birgitta (en glad person idag!!)
 

I måndags lämnade jag ifrån mig manuset efter ännu en redigeringomgång med min redaktör Lena Sanfridsson. Det har varit fantastiskt roligt att få jobba med Lena. Hennes klokhet och varma humor har gett mig drivkraft till att  bearbeta och utvecklat manuset flera nivåer.

Nu ägnar jag mig åt Haverdals café & restaurang samt Stabbe Design. I veckan har jag bla jobbat med att designa öletiketter - så roligt!

För övrigt så är jag inne på min tredje sjukvecka med en förkylning från Hell - ont i öronen, huvudvärk, snuva och trötthet - ska jag aldrig bli frisk?

Planerar också mina föreläsningar under skrivarkursen i Tolox i maj tillsammans med Birgitta. Kanske ska deltagarna få gestalta en förklyld person - jag själv skulle kunna använda ungefär tjugo (tätskrivna) sidor till det... 
 
Men i kväll ska jag dricka bubbel - kanske rensar det rören ;-)

Christina

Och inne sitter jag och skriver, jobbar, suckar och stönar och belönar mig med choklad efter vissa delmål. Jo, jag skriver på nytt manus, och det innan den nya romanen (Något du inte vet att jag vet) ens finns i butik.
Vad är det för fel på mig?
Tror hela tiden att jag ska ta en paus, men pauser är tydligen inte min grej. Min tidsplan för denna nya roman är oändligt mycket längre än tidigare … men ändå. Jag är fast i träsket. Så fort jag har börjat på något nytt så kan jag inte släppa taget. Jag lever med manus och karaktärer. Måste verkligen slappna av.
Ikväll blir det massage för spända muskler i axlar och nacke. I helgen taggar jag ner och sedan blir det fokus på boksläpp. Även om det inte är lika mycket huss och ståhej runt mig som det är runt Läckberg och Häxan.
Hon har sålt 20 miljoner böcker läste jag.
Hujedamej.
Hur bär hon sig åt? Måste erkänna att jag är imponerad.
Nu är chokladen slut och manus-målet för dagen klar. En springtur i stormen lär få skallen att fungera igen.
Glöm inte att köpa min nya bok! (Något du inte vet att jag vet). Eller pocket! (Som ett brev på posten).
Tjingeling!

Birgitta