Senaste nytt från oss hittar du alltid på Instagram @ketchup_day. Vi ses där!

2017 > 06

VILKEN PREMIÄR OCH KICK-OFF PÅ SOMMAREN!

Vi slog upp dörrarna till Haverdal café & restaurang på midsommardagen - solen sken och det kom hundratals personer som ville testa vår nya minigolfbana, äta vår goda grillbuffé och testa de övriga nyheterna på menyn. 

Som vi förberett , som vi jobbat...  då blir det extra roligt när också gästerna som kommer blir nöjda och trivs!

Dessutom så har vi den stora glädjen att  ha världens gladaste och bästa personal som jobbar hos oss! Vilket fantastiskt gäng! På bilden ser ni några av dem. Själv ska jag bara ha en passiv roll i sommar på restaurangen och på Stabbe Design  - så jag ska sola, bada, återhämta mig och livsnjuta...

Jag önskar er alla en RIKTIGT GLAD SOMMAR!


Christina
 

Kommentera gärna:

Vi är lite tondöva båda två, men som vi har övat.

För varje midsommar kommer frågan till min man ”Du som är från skogarna kan väl  ta upp Värmlandspôjken” och varje midsommar går det lika trevande och vagt. Jag hjälper till för vi kan ju texten, men vågar inte klämma i riktigt.  Men i år! Idag! ska prövningen ske. Och vi får hoppas att vinterns söndagsmiddagar med snaps inte varit förgäves.

Lizelotte,  kör sista genrep i duschen

Det är sådär härligt stökigt på gränsen till en irritation hos mig, men ändå en slags påminnelse om att jag är lycklig.
Jag pratar om rörighet.
Ni vet … när allt inte ligger exakt där det ska ligga.
När diskbänken svämmar över av alla goda maträtter som tillagats.
När soffkuddarna ligger totalt hopplöst opuffat.
När det står skor överallt i hallen.
När ingen tar bort strykbrädan.
När det ligger mobiltelefoner överallt på laddning.
När vinet plötsligt tar slut trots tidigare inhandling på systemet.
BARNEN (numera vuxna) har anlänt. Tagit plats. Med buller finns de bara där. Idag. Igår. Imorgon. Och mitt hjärta svämmar över när jag inser att de väljer bort annat för att vara här.
Vi pratar. Skrattar. Diskuterar. Lagar mat. Klipper gräs. Lagar saker. Lever. Finns.
Jag ler för mig själv. Ser de? Vet de hur lycklig de gör mig?
Kanske vi har gjort rätt någonstans under alla dessa år.
De kommer hit. De väljer oss.
Jag älskar er.

Birgitta
 

Kommentera gärna:

I måndags fyllde jag år. Inte så konstigt med det. Inget jämt och som sagt … bara en av alla dessa födelsedagar som man har haft sedan … ja, sedan man föddes helt enkelt. Jag har aldrig riktigt fattat det här med att man ska fira och att man hyllas och så vidare. Vadå? Man har ju inte presterat något alls, bara levt. Man kan till och med ha levt som en skitstövel, så varför hyllas då?
Men numera börjar jag tänka annorlunda.  Nu upplever jag en tacksamhet att få ha haft ytterligare ett år av livet, för nu tar jag det inte längre för givet. Jag är inte odödlig, jag vet ju det. Och för varje år som jag blir ett år äldre så har jag fått förmånen att addera ytterligare ett spännande och friskt år till min livskurva. Och med en förhoppning om ett lika spännande och friskt kommande år. (Många helst.)
Och så finns det en sak till. Facebook. Jösses, vad roligt det är att läsa alla glada facebook-inlägg även om det ”bara” är grattis. Människor som aldrig skulle haft en aning om att jag fyller år (utan fb) skickar en hälsning. Och det är just hälsningen som gör mig glad! Folk skriver till mig – alltså finns jag, hehe.
Och hur var min dag då? Precis så som jag önskade. En slö och solig dag på stranden med mysig lunch. En restaurangkväll i Marbellas Gamla Stan i en ljum tjugofem gradig värme.
Jag känner mig priviligierad.
Och ett år äldre.


Birgitta
 

Kommentera gärna:

I går och i förrgår besökte jag bokhandlare i Göteborg med omnejd - Akademibokhandlare, Pocketshop, Bengans och Lohrs Pocket Medmera. 15 butiker blev det allt som allt och det var så roligt så jag kunde fortsatt runt om i landet på en Eriksrunda med mitt sälj- och presentationsmaterial för jag fick en så härlig respons: " Åh, vi pratade senast häromdagen om dig och om du inte skulle komma med någon ny deckare" och "Om du visste hur ofta folk kommer in och frågar efter dina deckare" och "Då ska jag beställa och så bokar vi direkt en författarkväll med dig (14 sept på Lohrs)" och "Jaha, vad trevlig en Göteborgsdeckare den ska vi självklart ta in" och " Tänk att du äntligen har skrivit en ny- det var på tiden"

Ibland behöver man lite självkänslaboost och det fick jag verkligen - nu ska jag göra en allra sista slutgenomläsning och kanske någon liten redigering av Nådastöten sedan ska jag lämna manuset ifrån mig...

Christina


 

Kommentera gärna:

I fredags fick jag en kartong med Du kommer inte undan i pocketformat. 
 Men vad heter en pocketbok i plural  och i bestämd form - pocketarna eller pocketen ???  Pockets låter bra men det betyder "litet förvaringsutrymme i klädesplagg" på engelska och är inget ord som man kan använda när man vill skriva om mer än en pocket-bok i bestämd form för det blir "pocketsarna".

Hur som helst så är det små, billiga böcker med mjuka pärmar och passa på att klicka hem ditt ex av Du kommer inte undan (49 kr) för i augusti kommer Silhuetten och 1:a september kommer Nådastöten.

Sommarläsningen är räddad för den som älskar deckare!

Ha en skön måndag!

Christina



 

Kommentera gärna:

Det är en hel vetenskap att följa livsmedelsverkets branchriktlinjer för hur en öletikett ska utformas och vad den måste innehålla för information, bara så ni vet!

Under den tid vi har haft Haverdal café & restaurang har jag lärt mig att det finns regler och krävs tillstånd för ALLT - det gäller bara att vara tillräckligt ihärdig och envis så löser man de adminstrativa bitarna. Ungefär samma egenskaper man behöver ha för att vara författare...

På bilden ser ni prototyper för öletiketter som ännu saknar livsmedelsverktes kravmärkningar.

Jag väljer just nu mellan dödskalle-etiketten för HARPLINGE ALE eller kärve-etiketten, vilken är Harplinge vapen. 

En HAVERDAL PILSNER kändes självklar att ha på restaurangen i sommar eftersom restaurangen ligger just i vårt älskade Haverdal. HARPLINGE ALE - känns också som en självklarhet eftersom Haverdal en gång i tiden ingick i Harplingen kommun och att jag är bördig därifrån!

Kom och hälsa på oss i sommar och provsmaka!

Christina

Kommentera gärna:

Har ni läst den? Boken av Murakami med samma titel som i min rubrik. Det har jag. Och jag har läst många fler.

Träningsböcker som beskriver övningar i detalj och träningsböcker som skall ge inspiration. Men ingenting händer. Ingenting får mig att gå ur soffan, förutom under ett litet litet tag.

Träning för latmaskar var  boken jag fick senast i min hand, i present av mina barn. Den funkar i kombination med hjärtligt uppfordrande sms...

Lizelotte,
som undrar om gräsklippning räknas?

Var är vinet?? Var är vinet??

Fredagkväll. Jag sitter ensam med min dator och ett glas vin.
Hörde ni?
Fredagkväll. Ensam. Jag??

Men vet ni vad? Det är självvalt. Jag älskar ensamheten. Ja, inte alltid såklart. Men periodvis. Nu har jag varit helt själv sedan i måndags. Så många planer jag hade för veckan, sociala sådana, men jag hoppade över varenda en. För att jag ville.
Bästa läsare. Jag har kommit in i en ny, självvald koma. En koma med ett nytt manus. En ny pappersgraviditet. Så småningom min nya pappersbebis. Så strunt samma om det är helg eller inte. Mannen i mitt liv är bortrest en vecka och jag har tillfälligt gift mig med bland det mest spännande som finns: manus.
Det håller på att ta form. En tredjedel (cirka) är klart. Eller klart…? Nerskrivet i varje fall. Inte illa. Jag läser det jag skrivit och tänker … kommer ni att känna igen det här? Är detta en Bergin-bok?
Men strunt samma.
Jag älskar nya utmaningar.
Det här är en sådan.

Och då är en fredagkväll med bara jag och mitt manus just en sådan där underbar kväll.
Så trevlig helg, ni alla härliga läsare!
 
Birgitta
 

Kommentera gärna:

senast på bloggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

-

Etiketter