”Men det här blir väl en fin julklapp till din fru”, sade jag till mannen som stod vid signeringsbordet och läste på baksidan. ”Vi skilde oss för tre veckor sedan”, svarade han trumpet. Jag bet mig i läppen och gjorde ett nytt försök. ”Oj då, vad trist, men din mamma skulle säkert uppskatta en härlig feelgood-bok”. Jag log stort. ”Hon dog nyss”, blev hans svar. Så fnös han lite åt mig och lade tillbaka boken och förtvivlat stod jag där och försökte komma på något briljant att svara men insåg att det var nog från mig nu.

Signeringar är inte alltid en dans på rosor, men samtidigt något alla författare måste göra. Särskilt i juletid. Oftast är det fina möten med nya och gamla läsare och en hel del samtal.

2015 har varit ett fantastiskt författarår för mig. Jag har fått glädja mig åt fina försäljningsframgångar med Anna-Holm böckerna. De har hittat en stor och trogen läsekrets som ständigt växer. Bokmässan i september var som vanligt en stor energikick och samtidigt kom En oemotståndlig affär ut i handeln. Min nya roman Som ett brev på posten lämnades in till förlaget som genast bestämde sig för vårutgivning och jag har dessutom kommit halvvägs i manuset till tredje och sista (!) delen om Anna Holm, utgivning i höst?

I december blev jag nominerad till Stora Ljudbokspriset 2015 och efter att läsare fått rösta blev jag en av de fem finalisterna där juryn ska bestämma vem som slutligen vinner. Det ska presenteras på en gala i mars. Snacka om en djupdykning i garderoben dagarna innan…

I augusti startades Ketchup of the day-bloggen, och det tillsammans med mina härliga Ketchup-vänner Lizelotte och Christina. VI har alltid roligt tillsammans och vi peppar varandra, skrattar och lider ihop, hejar på och finns där. Alltid.

Nu ska jag bara njuta av jul och ledighet, tänker lämna allt skrivandeåt sidan, manus, bloggar… allt. Inga jobbmail, inget planerande, inga signeringar, inga bokprat, inga... inget alls!

Jag vill önska alla er som troget följer oss på vår blogg en god jul och ett gott nytt år. Vi växer hela tiden. Och ett extra tack till våra gästbloggare som har varit med under hösten.

Vi hörs 2016! Och det kommer att bli ett grymt år – det känner jag på mig.
 

Årets första julbord avnjöts i söndags. Nästa gång blir på julafton, sedan är det tack och lov ett helt år tills det är dags igen…

Ja, precis så. Jag är verkligen inget fan av julbord. Enligt min uppfattning bara en salig blandning alla slags smaker och kryddor, hela frosseriet blandas samman på en stökig tallrik och man äter alltid för mycket, även av sådant man knappt gillar. Och sedan skakas det om till puré i magen och så sätter man till några skvättar snaps och öl och katastrofen är ett faktum.

Man ligger halvdöd på en soffa och är mätt med ett lätt illamående.
Längtar efter en fräsch sallad eller en enkel fiskbit.

Detta frosseri… har svårt att förstå det. Men varje år när jag föreslår att vi ska modernisera oss en aning så möter jag på massivt motstånd, så det är bara att gilla läget och tänka ”det är bara en gång om året”.

Och så alla dessa julskinkor som ligger i enorma lådor i alla matvaruaffärer i en månads tid, jag blir bara deprimerad när jag ser hur man slåss om att ha det absolut lägsta priset. Funderar skarpt på att klistra upp en bild bredvid kampanjpriset på alla stackars grisar som folk tuggar i sig, sprutade med vatten och antibiotika, grisar som stått som packade sillar utan någonstans att röra sig på ett cementgolv. Nej usch...

Men det där med djurens rätt, det är kanske en egen historia i sig.

En sak är i varje fall säkerställd inför åtets jul: det blir färre alternativ, grönare och sundare.
Så det så.

Hick.

 

För jag gick vidare.

Jag. Gick. Vidare.

Jaaaaaaaaaaag gick vidare.

Jag blev en av de FEM finalisterna i Stora Ljudbokspriset 2015. Fem. Av de tjugonio som från början valdes ut av en jury från ALLA titlar som finns. Sedan fick folket rösta. Och uppenbarligen finns det en hel del där ute som gillar mina böcker, som gillar att lyssna på dom och som gillar Anna-Maria Källs röst. För jag gick vidare.

Mina fyra medfinalister är Jojo Moyes, Kristin Emilsson, Peter Stjernström och Pierce Brown.

Det roligaste är att Kristin Emilsson kom med, hon är en författarvän och en stark förespråkare för bra feelgood och jag älskar hennes böcker.
Det näst roligaste är nog att jag slog Guillou…

Så nu blir det glittrig gala i mars. Då ska juryn avslöja vinnaren i tre kategorier: skönlitteratur (där jag ingår), deckare/spänning och barn/ungdom. Dessutom delas ett hederspris ut. Och så blir det fest. Såklart.

Och precis samtidigt utkommer min nya roman "Som ett brev på posten".
Kan det luta åt en glittrig release kanske…?

Life is good.

Länk till Stora Ljudbokspriset
 

Hur ofta har jag en ren skrivardag framför mig? Svar: inte alls ofta. Nästan alltid ska det ordnas med något annat. Det är möten, ärenden, köra hit och dit, hjälpa någon, städa, handla, besök och gå bort, klippa håret, möten, tandläkaren, bilbesiktning, hämta på kem, resa, förflytta sig, veterinären, möten igen, luncher med andra, doktorn, mera möten… i det oändliga.

Igår tog jag en kort promenad med Pepsi som inte alls bryr sig om vad jag har att göra, hon måste ut och kissa och bajsa i alla väder. Jag blev stående nere vid badstranden, min blick sög in energi. En tom badstrand, kala, våta och lite hala klippor. En dimma som sakta svepte fram och periodvis skymde solen. Helt stilla, jag kunde höra varje litet ljud, havet som kluckade, en fiskmås… det var magiskt. Jag tänkte på några speciellt som inte längre finns med oss och hur de skulle ha älskat denna stund, mitt i stillheten.

Och det är just det. Eftertänksamhet, stillhet. Eller en hel dag i skrivar-ro. Hur ofta unnar vi oss detta? Särskilt nu, mitt i julhetsen.

Så stå still, andas, ta in alla intryck, känn efter.

Ja, idag kommer det att bli en fin skrivardag.
 

Idag blir det full tutning och fokus på Anna Holm igen efter att jag skickat iväg första redigeringen av Som ett brev på posten (kommer ut 7 mars). Tredje boken om denna tjej som verkar har berört över 50 000 läsare. (Då räknar jag inte den senaste boken och inte alla utlåningar och bibliotek mm). Anna som alla har så mycket åsikter om, trots att hon faktiskt bara finns i min fantasi! Hon har kallats för våp, idiot, lättlurad, varm, rolig, dråplig, barnslig... och det enda jag kan säga är att det är fantastiskt att människor där ute har åsikter och känslor, att ni blir berörda!

Och nu går Anna Holm in i nästa bok, i nästa fas.
Vad ska hända med henne nu, tro? Ska hon en gång för alla växa upp och kanske ta lite bättre beslut, lära sig av sina misstag?

I höst får ni veta.

PS. Kolla in Christinas blogg idag där hon skriver var och när vi signerar våra böcker!!

 

Nej men… kan det verkligen vara så?

Det känns inte så väldigt länge sedan som jag masade mig upp redan klockan sex den 13:e och hur jag dagarna innan hade rotat fram alla tomtedräkter, pepparkaksgubbar-dräkter eller stjärngosselinnen. Ljus, stjärna, vad ska man ha under, skor… varje år funderade jag på varför jag inte lade ihop allt i en snygg påse efter Lucia var över så slapp jag leta ihjäl mig och pussla ihop årets utstyrsel år efter år.

Men sedan kom ju belöningen.

Att som förälder sitta och tindra med ögonen med en plastkopp med ljummen alkoholfri glögg i ena handen och en torr lussekatt i den andra.
Och stämningen! Stämningen!
Så otroligt vackert, fint, sött, gripande och helt enkelt underbart det var att se och höra alla dessa Lucia-tåg genom tiderna. I början av barnens skolgång med massor av små Lucior med kronan på sned och med tiden som de blev äldre, mer ordnade tåg med stolt Lucia längst fram som långsamt skred fram till scenen följd av alla hennes tärnor och stjärngossar bakom sig.

Sångerna. Vi kunde dem alla utantill. Samma sånger varje år, men det var liksom det som var meningen.

För det är tradition.

Eller kanske jag ska säga var tradition.
För jag läser överallt med sorg i hjärtat att Lucia håller på att försvinna bort från vårt svenska samhälle.

”Inget intresse”. ”Speglar inte mångfalden i vårt samhälle”. ”Omodern skönhetstävling”. ”Inte bra sett ur genusperspektiv”. ”Skapar stress och obehag för barnen”. ”Brandfarligt”… (ehh?)

Varför kan man inte bara ha det kvar som det alltid varit?

Vad händer med alla Luciatåg som i alla tider har glatt äldre på sjukhem och äldreboende? Lucia som gästar företag och kontor? Lucia-konserter i fullsatta kyrkor och andra fina lokaler? Lucia på förkola och skola?

Och vad händer med alla vi som älskar Lucia och vill bevara denna fina tradition? Ska vi tigande se hur Lucia med följe långsamt vandrar in i graven?

Kommer jag den dagen jag blir farmor (långt tills dess…) få se mina barnbarn lussa eller är traditionen helt död då?

Varför kan inte Lucia bara få fortsätta att sprida ljus och värme i evigheternas evighet?

Sankta Lucia! Jag står upp för dig.

 

Är i huvudstaden i två dagar. Går förbi Metropol Palais och tankarna går till Stora Ljudbokspriset. I mars 2015 var jag där som besökare, gick in på röda mattan, minglade och skålade och väntade sedan med spänning på vilka av de nominerade som juryn slutligen annonserade som årets vinnare. En i skönlitteratur, en i barn & ungdom, en i deckare & spänning och ett hederspris.

Och i mars 2016 kan jag bli en av dem.

Men vad är väl en galakväll på Metropol Palais... Den kan vara trist och tråkig och... och... alldeles, alldeles underbar! (Tack Askungen)

Men först måste alla lyssnare och läsare där ute rösta fram de fem som ska nomineras utav de som redan är nominerade i första omgången.

Jag är med i första.
Kommer jag att gå vidare för att bli en av de fem?
Gå gärna in och lägg en röst på min bok En oemotståndlig affär. Klicka på länken här.

Ha en underbar helg, alla!

Snart jul och hos de flesta går julklappshetsen snart igång, om den inte redan är här vill säga. Liksom min Ketchup-kompis Christina så är jag extra snäll så här i juletider!

Så passa på att köpa Ett oemotståndligt förslag eller En oemotståndlig affär som ljudböcker (CD eller mp3)för specialpris 150:-/st. För varje köp får du Tre Veckor och Fångad i Marbella (ej ljudbok) för endast 15:-/st, alltså totalt 180:- för tre böcker. (exkl porto). (Köper du alla fyra blir det ett paketpris på 300:-)

Begränsat antal så först till kvarn….

Skicka mig ett meddelande på birgitta@birgittabergin.se eller till min författarsida på facebook! (klicka på länken)

GOD JUL!
 

Kan vara deppigt men också väldigt rogivande och mysigt. Min rutin är att gå upp varje morgon runt klockan sju. Det första jag gör är att sätta på en kanna te och sedan slå mig ner vid datorn. Det är mörkt ute, sociala media är på lågvarv, telefonerna ringer inte och jag får helt enkelt vara i fred.

Just nu redigerar jag Som ett brev på posten och mina karaktärer Elsa och Thore, Kicki och Hasse, Gunilla och Anders samt Magnus och Bettina blir mer levande i mörkret. Jag förstärker känslan att gå in i min egen sagovärld genom att tända valda ljus och mängder med levande stearinljus.

Då skapar jag som bäst.

Så mörkret i december månad behöver inte alls vara deprimerande eller jobbigt eller hemskt. Nej, tvärtom. Jag bara älskar det.


PS. Glöm inte att rösta på Stora Ljudbokspriset 2015 (klicka på länken) där min bok är nominerad. Ifall någon har missat det… :-)

PS igen: Ni har väl inte missat att läsa vår senaste gästbloggare Christoffer Holsts inlägg? Författarkollega, förlagskollega och en jäkla duktigt författare! Läs här!

 

 

Hårt arbete.
Jäklar anamma.
Ge aldrig upp
Tro på sig själv.

Fyra meningar som jag trummat in i mig själv. Fyra meningar som har fått mig att gå vidare sedan min debut 2012, gå vidare att skriva, skriva och skriva.

Kan ju dock erkänna att det där sista med att tro på sig själv har det varit och är fortfarande lite si och så med. Det går mer upp och ner. Just nu går jag till exempel ena stunden och känner mig lyrisk för att jag är nominerad till Stora Ljudbokspriset 2015, nästa stund faller jag ner i avgrunden och vet att jag inte kommer att gå vidare till final. Ena dagen tycker jag mitt nya manus Som ett brev på posten som jag just nu redigerar är helt briljant och tror att jag kommer att sälja i hela världen, nästa dag vill jag trycka på deleate-knappen och låta det rymma ut i cyberspace.

Det är då jag närmast maniskt trummar mina meningar i huvudet:
Hårt arbete.
Jäklar anamma.
Ge aldrig upp.
Tro på sig själv.

Och… träna. Det är bra. Så det ska jag göra snart. Träna och jobba.
En vanlig måndag alltså!
Jag önskar er alla en underbar vecka, alla ketchup-diggare!

Ps. Klicka på länken här och lägg din röst på min bok om du vill hjälpa mig att gå vidare till final i Stora ljudbokspriset. TACK...
 

Min senaste bok är – som jag redan påpekat överallt – nominerad till Stora ljudbokspriset. (Läs min blogg Snälla, rösta på mig!)

Och 15 mars är jag inbjuden av Books & Dreams med ett antal stjärnförfattare att tala på Oscarsteatern, en storslagen tillställning med många hundra besökare (läs mer och köp biljetter här).

I mars utkommer min nya roman Som ett brev på posten som är en ny serie med helt nya karaktärer. Så här skrev min redaktör i måndags om manuset efter att ha läst igenom det:

”Vilken härlig roman! Jag tycker så mycket om hur du beskriver kärleken mellan Elsa och Thore, inte nedlåtande och putslustigt som så ofta görs om kärlek mellan gamla människor utan med allvar och romantik. Du bygger upp historien väl till ett crescendo när de två familjerna möts på ön i skärgården. Och svart humor är inte enkelt att bemästra men du lyckas med det också.”

Och samtidigt som jag redigerar denna bok så skriver jag på sista delen om Anna Holm.

Så jag unnar mig att njuta. För det känns bra nu.

 

Av alla titlar som getts ut under 2015 så har jag blivit nominerad till Stora Ljudbokspriset. Så otroligt glad och stolt för detta. Och skraj. Jösses, vilka författare som jag konkurrerar med. Ta till exempel Jojo Moyes, Guillou, Jonas Jonasson, Mankell, Nesser eller årets Augustprisvinnare Jonas Hassen Khemiri. 29 stora författare (inklusive jag då…) slåss om folkets röst mellan 1 till 16 december. De fem som får mest röster går vidare och därefter tar juryn vid igen och väljer ut vinnaren som presenteras på den stora ljudboksgalan i mars 2016.

Så ni fattar? Jag behöver ALL hjälp. ALLA röster.  
Vill ni hjälpa mig?

Klicka på länken här och rösta på min bok EN OEMOTSTÅNDLIG AFFÄR.

Jag lovar att hålla er underrättade hur det går…
Och förmodligen tjata ihjäl alla att rösta.

Så...TACK på förhand.

”Stora Ljudbokspriset syfte är att lyfta fram ljudboken och främja dess utveckling. Priset belönar både författare och uppläsare. Priset instiftades 2008 av skådespelaren Peter Stormare, ordförande för Bok & Biblioteksmässan samt VD för Synskadestiftelsens bolagsgrupp.

Juryns direktiv är att de ska välja vilken av titlarna som ger den bästa ljudboksupplevelsen, alltså kombinationen berättelse och uppläsning. Juryn lyssnar på de fem framröstade titlarna och fattar sedan ett gemensamt beslut om vilken som blir årets vinnare.”

Text från Stora ljudbokspriset hemsida.